Aller au contenu

Englɩsɩɩ kʊnʊŋ

Pɩlɩɩna Wikipediya
Ɖenɖe pɔyɔɔdʋʋ Englɩsɩɩ kʋnʋŋ

Englɩsɩɩ tɔm kɛ Ɛndɩ-Erɔpʊ Caamaniki kʊnʊŋ. Kɩtɛ lɛ Angleterre, kʊñɔ lila kɛ Erɔpʊ nɛ hayɩ kɩŋ kʊnʊmɩŋ taa, tɛtʊ ŋdʊ tɩtɛ Angles nɛ Saxons nɛ Frisons. Fransɩɩ tʊ nɛ Normand tʊ yebi na se Englisɩɩ tɔm yɔɔkʊʊ nɛ tɩ-tʊzʊʊ ɛwɛɛ camɩyɛ. Roma taa kʊnʊmɩŋ wɩzii Englisɩɩ mbʊ pʊyɔɔ yɔ, Latɛŋ masɩ nɛ Arabɩɩ masɩ palakina tʊmɩyɛ.

Englisɩɩ tɔm kɛ kʊnʊŋ sɔsɔʊ kɛ Kewiyaɣ Kɩkpɛndaɣ (Royaume-Uni) ɛjaɖɛ taa nɛ Irlandɩ ɛjaɖɛ taa nɛ ajɛyɛ sakɩyɛ wena lɩm cɔyɛ nɛ pɩta yɔ a-daa ɛzɩ Man lɩm taa ɛjaɖɛ nɛ Anglo-Nɔrɩmandɩɩ lɩm taa ɛjaɖɛ yɔ. Englisɩɩ tɔm kɛ kʊnʊŋ ŋgʊ mba palʊlɩ-wɛ ɛjaɖɛ ndɩ ɖɩtaa yɔ pɔyɔɔdʊʊ. Nɛ ɖɩcɔŋna yɔ ɖɩnaɣ se kɩ-kɛ kʊnʊmɩŋ sɔsɔŋ taa kʊnʊŋ sɔsɔʊ kɛ ajɛyɛ naayɛ taa, ɛzɩ doo canaʊ yoma kpaʊ alʊwaatʊ taa ajɛyɛ wena Britaanikɩɩ mba kaa-ɖʊ ayɔ nesɩ yɔ, a-daa kɔyɔ EtaazuuniiKanadaaOsitraaliiSeelandɩ-Kɩfalʊʊ (Nouvelle-Zélande), pɛkpɛndʊʊ yɛ lɛ payaa-yɛ se anglo-saxon ɛjaɖɛ, ɛlɛ padalɩzɩ hɩɖɛ ndɩ ɖɩ-tɔbʊʊ nɩʊ kaʊ.

Langues officielles en Afrique

Englisɩɩ tɔm kɛ kʊnʊŋ sɔsɔʊ yaa kɩlɛɛzɩɣ taa kʊnʊŋ kɛ ajɛyɛ sakɩyɛ taa pɩlɩna canaʊ Britaanikɩɩ ɛjaɖɛ yɔ paa ajɛyɛ ana ada anglo-saxon taa ñɩma ɛfɛyɩ kɔyɔ, ana yɔɔ KeniyaNaajeeriya nɛ Hɔŋkɔŋ nɛ ƐɛndɩPakisɩtanɩɩ. Ajɛyɛ sakɩyɛ wena Englisɩɩ tɔm kɛ kʊnʊŋ sɔsɔʊ yɔ agbɛnda ɖama kɛ Commonwealth taa, pa yee lɛɛna taa pɩtɛkɛ kɩyeke kɩkɛna kʊnʊŋ sɔsɔʊ kɔyɔ. Kɩkɛ ɖɔɖɔ kʊnʊŋ sɔsɔʊ kɛ nɛɛlɛ nɛ naaŋza weyi ɛkɛ kʊnʊmɩŋ sɔsɔŋ kɛ Eerɔpʊ ajɛyɛ kɩgbɛndʊʊ nɔɔ kʊɖʊmaɣ taa.

English as a foreign and second language in the EU and Turkey, 2005

Kedeŋga kpeekpe taa kʊnʊmɩŋ weyi pakɩlɩ yɔɔdʊʊ yɔ ɛtaa lɛ Englɩsɩɩ kɛ naadozo ŋgʊ yee ɖɩkpaɣ mba palʊlɩwɛ nɛ pɔyɔɔdʊʊ kʊ yɔ, Siinɩɩ kɛnɛ kajalaɣ ŋgʊ nɛ Ɛsɩpaañɔlɩ kɛ naalɛ ŋgʊ. Pamaɣzɩ se nɔnɔ taa kɩkɛ ajɛyɛ tɩŋga kʊnʊŋ mbʊ lɛ papaazɩɣ kʊ wɩlɩʊʊ ɛjaɖɛ kpeekpe taa ɛzɩ kʊnʊŋ kɩfalʊʊ. Kɩ-kɛ kʊnʊŋ ŋgʊ pakɩlɩ kʊ labɩnaʊ tʊmɩyɛ Ɛntɛrɩnɛtɩɩ yɔɔ yɔ. Englisɩɩ kɛ kʊnʊŋ siŋ kɛ kʊnʊmɩŋ sɔsɔŋ loɖo taa nɛ tʊmɩyɛ taa kʊnʊmɩŋ sɔsɔŋ naalɛ kɩ-nɛ Fransɩɩ kɛ kedeŋga kpeekpe ajɛyɛ kɩgbɛndʊ nɔɔ kʊɖʊmaɣ tʊmɩyɛ taa.

A TRADUIRE: Kabɩyɛ tɔm kpou taa, il y a 36 mots empruntés à l’anglais :[1]

Kabɩyɛ Englɩsɩɩ
caamaGerman, Germany
cikapickaxe
cɔɔcɩchurch
cɔkɩchalk
ɖɔkɔtɔdoctor, hospital
fadaCatholic priest (pɩlɩna ‘father’)
filikibrick
hamahammer
hulisichief’s delegate (pɩlɩna ‘police’)
kaanʋcan
kaɖasɩmpetrol (pɩlɩna ‘kerosene’)
kaɖɩkaoffice worker (pɩlɩna ‘clerk’)
kafindacarpenter
kanɖʋhurricane lamp (pɩlɩna ‘candle’)
katapɩlabulldozer (pɩlɩna ‘Caterpillar’)
kɔfɩcoffee
kɔlacollar
kɔnacorner
laatrikielectricity
lɔɔɖɩyɛcar, lorry, truck
lɔyaalawyer
mɛlɛboat, ship (pɩlɩna ‘mail’)
mɩnjɛsɩmatches
paafʋbasin (pɩlɩna ‘bath’)
payaaavocado (pɩlɩna ‘pear’)
pɔɔlɩball
pɔʋɖɛtalcum powder
pɔyɩhousehelp (pɩlɩna ‘boy’)
rɔbabucket (pɩlɩna ‘rubber’)
silibametal basin (pɩlɩna ‘silver’)
sɩsɩtaanun (pɩlɩna ‘sister’)
sɔɔjasoldier
sukulischool
tɩlatailor
waacɩwatch
wisikiiwhisky
  1. CLNK & SIL-Togo. 1999. Tɔm kpou kabɩyɛ-fransɩɩ (Dictionnaire kabiyè-français). Lomé: Ministère de l'Éducation Nationale et de la Recherche, Comité de Langue Nationale Kabiyè et SIL-Togo.