Ruusi tɛ kpɛlɩ lɛɛzɩtʊ (Révolution russe)

Pɩlɩɩna Wikipediya
Petrograd (Saint Petersburg), July 4, 1917. Street demonstration on Nevsky Prospekt just after troops of the Provisional Government opened fire with machine guns

Ruusi tɛ kpɛlɩ lɛɛzɩtʊ kɛ wɛtʊ naa mba patɩŋga payɩ pɔkɔma pɛkpɛndɩ nɛ potuzina ɖoŋ ɖoŋ Tsar kewiyitu Ruusii ɛjaɖɛ taa lɛɣla fenaɣ taa pɩnaɣ 1917 taa yɔ nɛ pɩnaɣ kʊɖʊmaɣ ŋga ka-taa ɖɔɖɔ aloma fenaɣ Bolchevik ɛyaa kpaɣ kewiyaɣ nɛ pasɩ Lenin kewiyitu (kpɛndɛ ŋgbɛyɛ lɩmaɣzɩyɛ kewitu). Pɩ-tɛ lɩmaɣzɩyɛ ndɩ ɖɩpaɣzɩna you sɔsɔʊ nakʊyʊ ɛyaa hɛkʊ taa.

1927 movie "October". Seizing of Winter Palace in Petrograd by bolshevic Baltic Sailors

You ŋgʊ kɩɩwɛ Bolchevik ɛyaa nɛ sɔɔjanaa kʊlʊma ɛyaa nɛ pɩtasɩna ɛyaa lalaa (Makhnovchtchina nɛ tɩŋ hatʊ sɛmɩŋ sɔɔjanaa). Pɩ-tɛ you ŋgʊ kɩtɩna se Ruusi tɔsʊʊ huu ɛpasɩ yaa ɛtɔlɩ, ŋgʊ kɩɩpazɩna you ŋgʊ kɩ-tɛ alɩwaatʊ taa, nɛ sɩm ñɔɔsɩ nasɩyɛ. You ŋgʊ kɩtɛzɩna se bolchevik ɛyaa wabɩna nɛ pɩtɩŋna tɩ-yɔɔ lɛ, URSS tɛ ɖoŋ yɔɔ lɛ, paɖanɩɣ maʊ canaʊ Ampiri ajɛyɛ sakɩyɛ. Ruusi tɛ kpɛlɩ lɛɛzɩtʊ yeba nɛ pasɩ kpɛndɛ lɩmaɣzɩyɛ kewiyitu aŋgba ɛzɩ ɖeɖe nɛ sɔnɔ ɖɩnɩɣ tɔmpiye ndɩ yɔ.

Suppression of the Kronstadt mutiny. Soldiers of the Red Army attack the island fortress of Kronstadt on the ice of the Gulf of Finland.

Sakɩyɛ taa lɛ, you sɔsɔʊ tɩna tɔm ndʊ, Ruusi kpɛlɩ lɛzɩtʊ kɛ alɩwaatʊ ndʊ tɩkɛ 20 kpaɣɖʊ tobi tɛ lɩmaɣzɩyɛ keem nɛ kiɖe ndɩ ɖɩtʊla ɖɩ-tɩyɔɔ pɩlɩna Erɔpʊ taa you pɩnaɣ 1914 taa nɛ ɖɩtɛmna pɩnaɣ 1991 se URSS mʊwaa.

You ŋgʊ kɩ-tɛ ɖɔnɛ nɛ kɩ-laɣsɩ tɩŋga payi kɔna tɩlasɩ sakɩyɛ nɛ pɩkɔna ɛyaa tɔm pɔzʊʊ nɛ kpeɣtu ndɩ ndɩ. Tɔm kɛdɩyaa yaa mayaa tɛyaa nɛ pɔpɔzɩɣ pa-tɩ se lɛɣla fenaɣ tɛ lɛzʊʊ kpɛlɩ pɔzaɣ koŋ kɛ aloma tɛ lɛzɩtʊ yaawe. Aloma fenaɣ tɛ wɛtʊ ( kpɛlɩ lɛzʊʊ, kewiyaɣ tuzuu yaa pa-naalɛ tɛ kpɛndʊʊ yaawe), Ruusi ɛyaa hɛkɩŋ taa yoŋ sɔsɔŋ nɛ Soviyetiki paɣtʊ ɖoŋ ndʊ pazɩtʊ kɔna ɖɔɖɔ tɔm sakɩyɛ.

Pagbaɣa ɛyaa nabɛyɛ nɛ pasɩ-wɛ awiyaa sɔsaa cɔlɔ nɛ pɩta wɛɛna waɖɛ se pala pɔsɔɔlɩm yɔɔ tʊma. Pɩ-tɛ wɛtʊ ndʊ tɩ-tɛ ɖɩzɩtʊ pɩtɩŋna wiyaʊ sɔsɔ Alexandre 2 tʊ yɔɔ pɩnaɣ 1861 alɩwaatʊ taa kɔna ɖooo canaʊ ɛyaa ɖɔʊ tɛ ɖɩzɩtʊ. Patɩ caŋga pɛtɛzɩ pʊyɔɔ lɛ, mba pɔɖɔwaɣa-wɛ mbʊ yɔ pɛɖɛ tɛtʊ taa nɛ anasaayɩ tʊma sɔsɔna taa tʊma laɖa siŋ.

Pɩkpaɣna kpaɣɖʊ 20 pazɩtʊ alɩwaatʊ taa lɛ, Ruusi tʊma sɔsɔna hiɣ a-tɩ, nɛ ɛyaa ɖɔɔ tɛtʊ taa piŋ nɛ pʊkɔna ɛsakuliye siŋ. Sɔndʊʊ paɣzɩ kpaʊ canaʊ paɣtʊ nɛ pɩpɩsɩ tɔm sɔsɔtʊ tanɩm taa tɩnaa. Tʊma sɔsɔna hiɣ a-tɩ nɛ nesi tɛ tʊma tɩnaa ɖɔɔ tɛtʊ sɔsɔtʊ taa keeke.